När en brittisk bokhandelskedja i slutet av förra seklet frågade 25.000 kunder om vilken bok de anser vara århundradets bästa, landade George Orwells "1984" och "Animal Farm" på andra och tredje plats, slagna endast av JRR Tolkiens fantasysaga "Lord of the Rings", Sagan om ringen. Ändå var det nära att Orwells två mästerverk aldrig hade kommit i tryck.
	George Orwell under BBC-tiden.

George Orwell jobbar under krigsåren 1939-1944 för rundradiobolaget BBC, och har därför goda insikter i det världspolitiska skeendet. I Stalins Sovjetunionen ser Orwell en gryende diktatur ännu farligare än Hitlers Nazi-Tyskland, och under några hektiska månader 1943-44, mitt under brinnande världskrig, skriver han en bok för att väcka omvärlden till insikt om detta. Den officiella brittiska inställningen är vid denna tid mycket förstående till Stalin, som är en betydelsefull allierad makt i kampen mot huvudfienden Hitler. Censur och självcensur under krigsåren hindrar öppen kritik, och Orwell väljer därför djurfabelns form för sin bitande satir. Trots att han vid dethär laget redan är en etablerad författare säger hans ordinarie förlag - och tre förlag till - nej till en utgivning av en bok med såhär brännhett stoff. En tjänsteman vid det brittiska informations(!)ministeriet föreslår att svinen i boken kanske kunde ersättas med någon mindre “stötande” djurart.

Orwell lyckas till slut hitta ett litet förlag som vågar ta sig an boken, men utgivningen fördröjs I alla fall, enligt uppgift p.g.a. pappersbrist, med över ett år till augusti 1945. Då är det redan fred, men Animal Farm blir ändå snart en riktig bestseller; speciellt i USA där antikommunismen växer sig stark. Den blir månadens bok, görs så småningom till radiohörspel och tecknad film, sprids som skollitteratur och översätts till tiotals språk. På 1980-talet inspirerar boken rockgruppen Pink Floyd till albumet Animals, och i början av  2000-talet utkommer en familjeanpassad filmversion med datoranimerade djur. Det har också gjorts många teater- och musikalbearbetningar på berättelsen, som fortfarande spelas flitigt världen runt. På svenska utkom boken först med titeln Djurens gård, senare också som Djurfarmen.

En del av framgången skulle säkert ha stört Orwell om han fått leva så länge att han hade upplevt den. Animal Farm utnyttjades nämligen skrupellöst i den efterkrigstida propagandan mot allt sovjetiskt och socialistiskt. Det var ingalunda vad Orwell avsåg. “Varje rad jag har skrivit sedan 1936 har jag skrivit, direkt eller indirekt, mot totalitarism och för en demokratisk socialism, så som jag förstår den”, har han sagt.

George Orwells egen demokratiska övertygelse hade börjat gro redan när han jobbade som “förtryckare”, som han uttryckt det, som brittisk kolonialpolis i Burma på 1920-talet. Den politiska synen tog slutlig form när han deltog som frivillig på republikanska sidan i spanska inbördeskriget 1936-39. Han ansluter sig till en vänstergerilla med trotskistisk-syndikalistisk stämpel i Katalonien, blir sårad i halsen av en fascistisk krypskytt, och hamnar på sjukhus. Därifrån tvingas han fly när spanska stalinistkom­munister tillfälligt kommer till makten, och inleder blodiga utrensningar mot andra vänsterfraktioner.

De brutala utrensningarna och de svikna idealen kommer tydligt fram i Animal Farm, som tack vare sagans form fått större allmängiltighet, för att inte säga tidlös aktualitet. Maktkamper, och speciellt odemokratiska sådana, tycks tyvärr vara ett allmänmänskligt beteende som inte begränsar sig enbart till Stalintiden.

Ett annat ledmotiv i Animal Farm är avskyn för propaganda, ett tema som Orwell sedan utvecklade med stor intellektuell och språklig briljans i sin sista bok, 1984, eller Nineteen Eighty-Four som Orwell skrev det på nyspråk - newspeak - han uppfann i boken.

Om 1984 har sagts att “aldrig förr har en roman så skakat om mänskligheten”. Tack vare framgången med Animal Farm hade Orwell skaffat sig en skrivarstuga på ön Jura i Inre Hebriderna. Där arbetade han under primitiva förhållanden och med vacklande hälsa på sin skrämmande framtidsvision. Hans lungtuberkulos blev inte bättre av att han kedjerökte, och när manuset efter tre år var klart i kladd var han så svag att han inte längre orkade resa till förlaget i London med det. Han klarade ändå av renskrivningen utan värme och elljus, men den sista kraftansträngningen tog knäcken på honom och han avled 46 år gammal, bara ett halvt år efter det att hans sista storverk hade kommit i tryck.

1984 blev omedelbart en sensation. Analysen och skräckvisionen av det moderna övervakningssamhället var långt före sin tid. Scenen är London, men inspirationskällan är snarare de östeuropeiska efterkrigstida satellitstaterna. I dystopin 1984 lanserades bl.a. begreppet Big Brother, Storebror ser dig.

Både Animal Farm och 1984 har obestridliga litterära kvaliteter, men det är ändå tack vare Orwells klarsynthet som böckerna än i dag stämmer till eftertanke. Orwell var en oliktänkare, som är ständigt aktuell.

KORT OM GEORGE ORWELL:
- föds 1903 i Indien som Eric Blair, son till en brittisk kolonialtjänsteman av medelklassen (själv har han beskrivit sin bakgrund som "undre övre medelklass")
- antas som frielev till elitskolan Eton, men avbryter studierna för att bli kolonialpolis i Burma 1922-27
- återvänder till Europa, försöker försörja sig som frilans­journalist, men måste jobba bl.a. som diskare i Paris
- antar författarnamnet George Orwell och utger sin första bok 1933, en wallraffaktig reportagebok om fattiga och utslagna i Paris och London. Han engagerar sig också i brittiska socialiströrelsen
- gifter sig 1936 med Eileen Maud O’Shaugnessy, båda reser kort därpå som frivilliga till spanska inbördeskriget, där han strider mot general Francos fascister
- blir sårad och sjuk och återvänder till England 1939
- jobbar under krigsåren för BBC:s utlandsavdelning, gör propagandasändningar riktade till Indien och Burma
- färdigställer Animal Farm strax före krigsslutet 1944
- Eileen dör, Orwell drar sig 1946 undan till skotska Hebri­derna, där han skriver 1984, som utkommer i juni 1949
- gifter om sig i okt. -49 med Sonia Brownell och avlider i tuberkulos 21.1.1950

George Orwell skrev under åren 1933-49 både romaner och mer reportageaktiga debattböcker, därtill ett stort antal tidningsartiklar, essäer och brev. Flera romaner har filmatiserats, men endast en del av böckerna har översatts till svenska.
Romaner: Down and Out in Paris and London (1933), Burmese Days (1934), A Clergyman’s Daughter (1935), Keep the Aspidistra Flying (1936), Coming Up for Air (1939), Animal Farm (1944), Nineteen Eighty-Four (1949).
Reportage- och debattböcker: The Road to Wigan Pier (1937), Homage to Catalonia (1938), Inside the Whale (1940), The Lion and the Unicorn (1941), Critical Essays (1946), Shooting an Elephant (1950), England Your England (1953), Collected Essays, Journalism and Letters (1968)

George Orwell på Wikipedia

George Orwells dagbok på nätet (på engelska)

Bevingade citat av George Orwell (på engelska)